Grattis Anki och tack för att vi fick komma till ert fina hus i skogen och fira dig.
Jag minns speciellt den goda maten och den fina hojjen Jag testade en runda. Miljonerna knott som bet mig och nässlorna som Jag trillade in i här Jag nästan glömt nu. ;)
Vi var på kalas hos farbror Fredrik och Caroline också men då sov Jag mest. Grattis till förlovningen ändå.
/Idun
En helg började päronen röja i rummet med glasvägg och en massa bråte i. När bråten försvunnit och dom städat lite visade det sig vara ett jättemysigt rum att fika och äta i. Man är liksom inne men ändå ute.
Bra jobbat päronen.
När Jag nästan växt ur Mina gamla haklappar trodde Jag att Jag skulle få äta (läs kladda) utan dom.
Men då kommer mamma hem med en jättestor haklapp som dessutom är fulgul. Denna kommer Jag ju inte växa ur på minst ett år.
Mina päron förstår inte att Jag inte är en bebis längre.
Oj nu var det länge sedan det hände något på.denna bloggen igen.
Men det här tack och lov hänt lite för oss ändå.
Till exempel så hade Idun med kompisar en bejublad konsert för oss på dagistrappan.
Speciellt rörelserna till låtarna hade Idun lyckats öva in jättebra.
