Russin och solros

Jo det var tydligen så enkelt som jag hört. Eller hade jag en fantastisk nybörjartur?

Det jäste iallafall fint och när jag bakade, så luktade hela huset jättegott. Att sen hela familjen verkar tycka det var jättegott gör det ju bara ännu roligare.

Visste ni förresten att en digital stektermometer från ICA som ska mäta mellan –50 och 300 grader Celsius inte tål att hänga fritt i ugnen när den sår inställd på 275 grader.  Jag vet det NU  :)

På baksidan av paketen med liten text står det att termokroppen tål max 60 grader. Hur ska den då kunna mäta upp till 300 kan man ju undra. Man ska nog bara låta bli att undra så mycket och läsa bruksen innan man testar. Bara köpa en ny och se glad ut.

Glad blir jag också nästa vecka när en bok med en massa goda brödrecept landar i brevlådan. Då blir det nog till att testa om det var nybörjartur idag.

Nu ska jag gå och mata och säga godnatt till min surdegsgrund.

Långpromenad och surdeg

Stormen från igår har blåst vidare någon annan stans. Idag var det istället strålande sol och 10-15cm ny vit mjuk snö.

Det fick bli långa spåret i pålsjö skog.

Det var ganska få som hunnit ut före oss. Här var det bara haren som varit före oss.

Jag fick snabbt upp värmen med Idun på ryggen som vanligt och snö att pulsa. Men en av oss valde som vanligt att inte vara vaken hela rundan.

Det hade samlats en massa issörja i öresund kunde vi se uppe från landborgen. Tur att vi inte skulle paddla idag  :)

När vi kommit hem blev det en snabb lunch och sen över till Christian för en liten lektion i surdegsbakning.

Så nu står min första surdeg på jäsning.

Imorgon ska den arbetas vidare och om allt går vägen ska det bli bröd imorgon kväll.

Det är helt Christians och hans blogg Gottuteochinne som har fått mig att nappa på surdeg. Bröden jag fått smaka har varit supergoda. Nu återstår bara att se om det är lika lätt som han påstår  ;-)

Pappaledighet är bra

Det är inte synd om oss som tar pappaledigt. Det är superkul att vara med Idun hela dagarna och se hur hon utvecklas.

Att man sen får tid att vara ute mycket mer än när man sitter på kontoret gör ju att det känns dubbelt så bra.

Ryggsäcken med bärstol som jag fick i julklapp har gett oss ännu mer frihet. Nu tar vi oss fram nästan var som helst. Det blir givetvis inga klätteräventyr på Kullaberg  :) men trappor, grenar, stock och sten i pålsjö skog är åtminstone inget problem längre.

Här några bilder från en frusen dag förra veckan.

 

Nya strandpromenaden i har blivit fin.

Lite snö i Pålsjö skog.

Hälften av oss tröttnar snabbt.

Upphittad

I torsdags var vi på eftermiddagsfika/ettårskalas hos Vilgot i Ramlösa. Eftersom mitt nyårslöfte var att motionera lite mera så blev det bärstol och promenad till Ramlösa för mig och Idun.

Halvvägs upptäckte vi att Idun lyckats tappa sin ena vante. Vi gick tillbaks ca 500m och letade men hittade den inte och gav sen upp för att inte missa det goda fikan.  Handen höll god värme inne i overallens lite långa armar ändå.

Det var jättetrevligt hos Vilgot som bor i ett jättefint hus med utsikt mot ramlösaparken.

Dagen efter var det dags för ny promenad och utan stora förhoppningar gick vi samma väg för att kolla en gång till.

Och visst där satt handsken fint upphängd på en gren längs med stigen vi gått i jordbrodalen. Tack den som räddat Iduns handske :)

Kan själv

Då för länge sedan när man inte ens var 1 år, behövde man hjälp med ätandet.

Men nu är man ju en stor tjej och vill helst sköta maten själv.

Pappa och mamma som är ännu större får gärna sköta städningen och tvättningen av mig och mina kläder några år till dock…

Och försöker dom stoppa en sked i munnen på mig så ser jag till att behålla den tills dom förstått att det är jag som bestämmer.

Bada är bland det bästa

Jag har sagt det förr. Men bada är verkligen skitkul. När vi kom hem till södern igen fick jag till och med ha bubblor i badkaret.

Utetid räknas

Idun håller på att bli en riktig utetjej. Hon sover ute ett par timmar nästan alla dagar. Sen blir det nästan alltid någon promenad i vagnen.

Och eftersom pappa fick en ryggsäck som Idun kan åka i, i julklapp så blir det ännu mer utetid nu.

T.ex. hängde vi på Linda och Andreas på Söderåsen. Först en skön promenad och sen fika i snön gjorde att kinderna var friskt röda när vi kom hem.

Nyårsdag hos Lexi

Nytt besök hos Lexi. Vi är polare nu.

Paket igen

Sen blev det en dag hos moster. Och plötsligt var det dags för en massa paket igen. Jag gillar verkligen den här tiden på året. Men istället för att få paketen från alla möjliga var det nu en skäggig farbror (morbror) i röd toppluva som gav mig en massa paket.

Jag orkade inte öppna alla så mamma och pappa fick hjälpa till.

Jobbigt men kul.

Äntligen välling godnt zzzzz

Jul i norrland (Stockeboda)

I år firade vi jul hos mormor, morfar, moster och morbror strax söder om Stockholm.  Päronen var oroliga för den långa bilresan men det visade sig gå alldeles utmärkt. På vägen upp hade man ju både mormor och morfar med att busa med. Och på vägen hem var man så trött att man sov det mesta.

Stockholm ligger ju som alla vet i norrland. Och det märktes när vi tog en promenad första dagen.

Höga vallar med vitt fruset vatten som mina vuxna verkar tycka är jättekul.

Dom tillochmed åkte omkring på en liten plastbit och verkade inte ha haft roligare på länge.

Själv är jag inte lika lättroad. Men jag lät dom hålla på tills dom var trötta så dom blev lite lugnare resten av dagen.

Kanske jag kommer på vad det är som är så kul när jag blir lite större.

Nu får päronen gott om motion

Nu är det inte mycket stillasittande i vårt lilla hus. Idun har under december utvecklats till en sprinter.

Att fylla år

Nu har det gått allt för lång tid sedan någon uppdaterade här.

Idun har hunnit fylla år. Och det firas minsann inte bara en gång.

Först var det ett gäng polare på besök. se barnröj. Detta var några dagar i förskott.

Den stora dagen började med paketöppning i mammas och pappas säng.

Detta tycker Idun var en bra morgon. Fler sådana.

På eftermiddagen kom farmor, farfar, mormor, morfar, farbror och faster och åt mammas himmabagade tårta.

Den var inte bara konstnärligt designad. Den var också jättegod.

Idun fick en alldeles egen prinsessa som övervakade hela kalaset.

Men allra roligast var nog ändå lilla Lexi som är farbror Fredrik och faster Carolines lilla valp. Hon är i precis lagom storlek och tyckte det var jättekul att bli jagad av Idun. (Eller var det bara Idun som tyckte det var kul att jaga Lexi???)